Scandinavian open - Deltävling 5 (FINAL)

Kommer ner till "åsen" i vanlig tid (00:30)

Hong-jong, P-Nutz, Xyron, Hysh och Henco_Norr har redan slagit läger. Ja, det är konstiga namn killarna har valt att använda på sporthoj. Jag slänger upp mina grejor. Har även med Thomas hoj som jag ska leverera åt en skåning som ska hämta den nästa dag.

Vaknar ganska tidigt. Det var kallt på natten men mitt utsökta 2kw element för 199kr har hållt mig varm om nosen. P-nutz är redan uppe. Förmodligen nervös eftersom det är hans första tävling. Men det är det även för henco och hong-jong. Eller Henry och Johan som dom egentligen heter.

Vi gör oss klar och drar ut på kval 1. Väl ute på banan river jag av personbästa. 1:10.064. För er som inte är van att läsa tid på detta sättet(Mamma) så är det alltså 1 minut 10 sekunder och 64 hundradelar. Detta vet jag dock inte om vid detta tillfälle. Vilar några minuter och drar ut och kör 4 varv till. Och under dessa 4 varv sätter jag åter igen nytt personbästa. Nu 1:09.978. Åker ur inre depån till yttre där vårat tält står. Klär snabbt av mig och springer och hämtar resultatlistan. Nu ser jag äntligen uppnått ett av mina mål för året. Att åka en "9:a." Blir mycket glad men även mycket förvånad. Jag har kvalat in på 10:e plats MED EN NIA!!! Helt otroligt vad fort alla har kört.
jämför man med de tider som kördes förra året så var en nia mycket ovanligt. Nu har 2st åkt 8:or och 8st åkt 9:or var av jag åkt den långsammaste nian. Jösses!

Racet
Inte mycket att säja om faktiskt. Får en rätt bra start. Kommer upp mot första kurvan och har helt plötsligt ett läge å klippa niemi på innern eftersom han fega ur helt plötsligt. Men det blir lite för trångt och jag viker ner mig. Racet löper på utan fadäser och jag blir trött som vanligt och slutar 7:a.

Vår kära kompis Tommy från piteå tar hem racet och gör det med ett nytt banrekord i R100o klassen 1:07.913. Första gången någon har kört en 7:a. Ja ni fattar. Det går undan i rookie i år. Kollar på resultatlistan och ser att jag satt nytt pers igen. 1:09.369. "Låg nia" Shit.

Söndag.
Nervös som vanligt. Jag börjar få in rutinen på mitt tävlande nu men nervositeten släpper inte. Det kanske är bra det. Vi drar ut på banan. Tommy kraschar på andra varvet och vi får åka in i depån och vänta. Jag är seg igång men efter några varv smäller det till och när jag passerar mållinjen ser jag på resultattavlan att jag är 3:a. Ja, det hände igen. Nytt pers. Inte mycket till förbättring men ändå. 1:09.304. Resultatet står sig och när kvalet är slut är jag 3:a.

Race Söndag.
Starten går. Klippinge stegrar lite för mycket. Jag får en bra start men Bergbom kommer iväg lite bättre. Kommer in i första kurvan som 3:a. Ligger och jagar och tänker att nu jäklar ska jag inte tappa de här killarna i toppen. Och rätt vad det är så tänker jag. Fan vad dom segar. Jag åker snabbare och det känns som att ska dom inte åka fortare än så här så kommer jag nog förbi snart. Men då händer det som har hänt på alla andra tävligar. Jag blir trött och sen tappar jag fokus. Slutar 6:a Inte ens nytt pers :)

Till våren blir det konditionsträning.

Scandinavian Open - deltävlnig 3

Vi åkte aldrig hem. Efter norska mästerskapet stannade vi kvar eftersom det var bikeweek på åsen. Bikeweek är en tillställning där allmänheten kommer och kör på dagarna och licensförarna får 3 pass på EM. Det som hände under bikeweek var att Thomas satt sönder en stol och hans gammla teamkompis körde in i en husvagn då han skulle starta radion i bilen. Bägge fångade på bild.

Lördagen börjar med frukost. Chips och fil. Hänger på de däck som har lite mer gummi på. Sen rullar vi ut på kval. Som vanligt är jag nervös innan men det ger sig alltid när den gröna lampan tänds och jag får göra entre på banan. Jag gasar på så gott jag kan. Bakdämparen har spruckit och en del olja runnit ut. Hojen är lite besvärlig i utgångarna i snabba kurvor. Men det är inte det värsta. Den beter sig som ett riktigt fyllo vid inbromsningar. Bakhjulet hoppar samtidigt som det åker slalom. Hur som helst så åker jag nytt personbästa med 1:10:2. Det visade sig att det skulle räcka till 7:e plats. Att få starta 7:a är ganska hyggligt då det är mer till höger på banan och första kurvan är en höger.

Pang - Där gick starten.
Jag gör ingen superstart men tappar heller inget. Drar på så gott jag kan och cykeln är rent fördjävlig. Jag vet inte om nån är på väg om mig men jag tar inga chanser. Jag stänger varje kurva tidigt. Efter några varv blir jag uppvaktad av en grön zx10:a. Han är riktigt på hugget. Och jag gör min suzuki så bred som möjligt. Den hjälper till ganska bra själv också för han ser ju hur mycket den kastar i sidled så han vågar sig väl inte nära. Men till slut så kan jag inte hålla honom bakom och han passerar nått varv innan mål. Skit samma tänker jag och åker in på en 8:e plats. Åkte en kass 1:11:0 tid. Så 8 är väl okej. Min husvagnskompis kom in på en hedervärd 21:a plats på 1:12:7 tid.

Söndag - do or die.

Kvalar in på mitt pers (igen) 1:10,2 idag räcker det till 9:e startruta.

När starten åter igen går så får jag på en bra "kotte". Tar en placering i starten. Hojen beter sig lika besvärligt som dagen innan. Men denna dag bestämmer jag mig för att smiska min gris. Kommer upp på 7:e plats. Kommer upp i ryggen på en långhårig kille. Och eftersom det bara finns en så vet jag att det är Finlands svar på Valentino Rossi....Tuomas Järvinen. Jag sliter som ett djur för att komma närmare. Det gör jag också men till bekostnad av att jag blir helt utmattad. Men som tur är så är herr Järvinen lika otränad. Nu är det bara nått varv kvar och jag ligger tätt bakom. Han går på broms tidigt in mot hårnålen (trodde jag)..Jag dyker på innern och det blir lite onödigt trångt men finnen är där han ska vara...BAKOM. Bara hålla i detta nu tänker jag och målflaggan kommer ganska snabbt upp. Går i mål som 6:a.

Packar och åker hem.

Norskt mästerskap på gelleråsen

Norskt mästerskap på gelleråsen.
Jag och Thomas åker ner på fredag. Vi packar i bägge hojarna i min bil och sedan kopplar vi på en jättehusvagn. Vi vägde ekipaget på en av vägverkets vågar. 4,1 ton fördelat på 70hk. Det visade sig att resan skulle ta 8 timmar istället för normala 6. I en del backar var vi nere i 20km/h.

Väl framme packar vi upp och går och lägger oss direkt. På lördagmorgon besiktar jag hojen och inväntar kvalet. 09:50 ger vi oss ut och det känns ok men inte mer. Jag åker nytt personbästa men en tiondel 1:11:25 vilket räcker till en 8:e plats. Andra kvalet går 13:50. Samma visa igen.
Åker ut och kör utan konstigheter. När jag kommer in har jag åkt nytt pers igen och åter igen med en tiondel. 1:11:10 och jag är fortfarande 8:a. Bägge kvalen gick på lördag och bästa tid gäller även för racet på söndag.

Lördag kväll - Race
Efter att varit nervös en hel dag så är det dags för race. Jag får till en bra start på warmup. När starten går så far jag inte riktigt till det men det är en ok start. Jag är med iaf. Tappar en placering men tar tillbaka den nästan direkt. Kommer upp i ryggen på 6:an och 7:an som ligger och fajtas.
Jag gör några försök att bormsa mig förbi efter start och mål men det går inget vidare. Min bakdämpare läcker olja och gör inte sitt jobb. Bakhjulet hoppar hejdlöst vilket gör det hela lite mer besvärligt när man ska bromsa. Hur som helst så ligger jag 8:a och försöker varv på varv ta mig längre upp i fältet.
Men just då börjar det rycka i hojen på långrakan. Jäklar vad det blåser tänkte jag först. Men sen gör den så på nästa varv och jag fattar att nått är fel. Jag höjer handen och tar escapen ut ur ejes. Där får jag sitta å titta på när dom andra rejsar.



Söndag

Det regnar och jag är uppe med tuppen och kränger om till regndäck. Rullar ut på warmupen kl 09:40. Jag hakar på framförvarande och kör första varvet. Det känns väldigt ovant. Jag har ju bara kört på regn 2ggr tidigare. Plötsligt kommer en av norrmännen och rullar förbi i ett mycket högre tempo. Nu händer det nått.
Jag tänker...han är ju inte bäst i världen och så jäkla på gränsen kör han nog inte. Så jag växlar helt om till hans tempo och hänger på. Nu går det mycket fortare och känns helt naturligt. 2 varv senare bromsar han ikull sig och jag åker vidare. När passet flaggas av och jag åker in i depån ser jag att jag mitt nr är högst upp på tavlan. nr2 är etta.
Det regnar även då det är dags för race. Jag startar 8:a. I denna start så kommer jag iväg bra. Och nu verkar alla ta det väldigt lungt i första kurvan. Så glest mellan hojarna har det nog aldrig varit. Men alla har väl lika mycket regnnojja. Jag hugger som en kobra och kör om folk till höger och vänster. Kommer upp på 6:e plats. Ligger bakom 5:an in i ejes.
Han klarar ejes men går brett i utgången och då är J.Eriksson framme igen. Nu tar jag sikte på 4:an. Och jag behöver bara sikta i ett halvt varv innan han får problem efter start och mål. Det ser ut som han ska gå ikull men kan klarar sig med att gå dupt i trösen. Och då glider jag förbi som en bratt på en räkmacka.
Nu börjar jag få lite puls eftersom jag närmar mig toppen. Ligger ett varv bakom 2:a och 3:an innan jag på nästa varv tar fart ut på start och mål. Jag tar 3:e platsen. Ut ur "ässet" (S formad kurva) har jag mer fart än 2:an så jag beslutar mig för att visa mig jämsides in mot ejes. Han sväljer inte betet och jag får backa av. Viker in tätt bakom honom och då släpper mitt framhjul.
Jag ligger där i sanden och han ligger brevid. Vi skadar oss inte och han är helt vansinnig. Vilket jag förstår. Jade jag varit honom hade jag nog slagit ihjäl mig själv. Efter en het debatt i ösregnet sitter vi efter några minuter undet ett parasoll å diskuterar veckans händelser. Vi hinner inte diskutera så länge för än 4:an (som blev 2:a när vi åkte av) kommer glidandes ut i sanden han med.
Nu är vi 3st som sitter under samma parasoll och diskusionen fortsätter. Efter ett tag kommer en tjej med liten hund springandes. Det är 2:ans tjej. Hon undrar vad han har gjort, både 2:an och 4:an pekar på mig. Hon nickar och säjer nått om att det viktigaste var att vi inte skadade oss. Ingen av oss håller med.

0 poäng på två tävlingar och ett antal tusenlappar fattigare. Det är racing det.

Gotland 2009 - Gute

Gutegrillen, Gutekällarn, Gutekiosken. På Gotland heter allt gute.

Farfar Sedin och hans son klättrade in i min buss och vi körde full gas i några timmar för att få följande kommentar från insläppet till färjan. "ni är väldigt sena". Lätt för honom att säja som bor på fel sida om tullarna. Hur skulle vi veta att att det skulle vara kö i stockholm.



Jag hade förväntat mig gamla slott och riddare. Och mycket riktigt. När vi rullar ut från färjan så ser vi direkt ett slott...som senare visade sig vara en cementfabrik. Nåja vi är ju inte här för att utkämpa något medeltida krig. Vi ska ju köra hoj så kvittar ju.


Vi rullar ut ur Visby och upp de 4milen mot banan. Kör lite fel trots GPS. Kommer isäng vid 23 tiden. Vi ställer klockan på 07:12. Det verkar vara en bra tid att vakna.

Kliver upp och drar till banan. Minutrarna innan vi gör entre så pirrar det lite i kroppen. Gotland Ring är ju lite mytomspunnen bland hojåkare. Nu ska vi äntligen få se om den är bra. Det blir våran tur och jag drar på mig grejorna och gränslar kozukin. Vinglar iväg. Kurvorna svänger och jag svänger efter. Dyker lite djupt här å var men så är det ju när man e på ny bana. Första varvet avklarat. Vinglar runt på ett nytt varv å sen drar jag på lite på rakan. Tänkte att jag skulle bromsa lite hårdare denna gång. Inget märkvärdigt men lite mer än bara motorbroms hade jag tänkt mig. Helt plötsligt befinner jag mig i årets tuffaste bromsning och bakhjulet hänger högt i luften. Det går i en väldans fart och det går absolut inte att få stopp på det här tåget. Roxette har väl en låt som heter crash boom bang. Jag vet vad som väntar men jag försöker hålla mig uppe så länge jag kan. Sen smäller det. Jag har en minnesbild av att jag ser himlen nedanför mig. Sen är allt stilla och ambulanspersonal osv börjar strömma till. Jag känner inget i början men efter ett tag börjar det göra ont i foten. Sätter mig i bilen och funktionärerna lastar min hoj på släpvagnen. Väl framme i depån så klär jag av mig och konstaterar att det är nått fel på foten så jag går bort till ambulansen. Det verkar som att jag stukat foten så de lindar om den. Efter nån timme så kan jag nästan inte alls gå på foten. (det skulle senare visa sig att fotknölen spruckit av halvvägs) Jag ägnar resten av dagen åt att fixa ihop hojen.

Dag 2
Klockan ringer 07:12 Vi drar till banan och kör hela dagen. Jag börjar få lite fart och åker 1:29:87. Banrekordet ligger på 1:23:xx nått sånt så det är ju ingen supertid jag betat av men helt ok för att vara mig. Det var iaf snabbaste tiden som någon åkte den dagen.

Dag 3
Klockan ringer 07:12. Vi drar till banan och kör nästan hela dagen. Jag jagar bättre tider och mycket mer spännande än så är inte dagen....förän det är dax igen. Nu går det så där fort igen men denna gången räcker det med att jag står på bromsen utanför vita linjen för där finns det ytterligere en meter asfalt. Och det kommer räcka för att få stopp på. crash boom bang. Jag går ner för räkning igen. Det var inte asfalt utan nått slags grus som ser exakt ut som asfalt. Jag vet inte vad det kallas men jag gissar på gutegrus.Och när man ändå åker av så är det tur att Lindén är framme med sin superkamera. Det finns även en youtube snutt här...

Nu var jag inte värst om någon trodde det. Det hela slutade ganska olyckligt då min depågranne Hoztic parkerade i en mur i rätt hög hastighet och blev tvungen att flyga helikopter till sahlgrenska för operation. I efterhand fick vi veta att det gick ganska bra trots allt.

Nu är det inte mycket bantid kvar så vi lastar och åker till färjan direkt.

Sammanfattningsvis så kan man säja att gotland ring är en mycket rolig bana. Men start och målrakan har eget liv och kan dra ihop sig å bli kortare vissa gånger. Man böhöver inte heller växla pengar om man ska dit för dom handlar med kronor precis som vi gör i sverige.

Tävling - Hur stretchar man psyket???

Blodbadet i Falkenberg.

Alla vet hur svårt det är att gå ner i spagat. Efter 94mil i en 70hk diesel på 2 ton så har man en del tid att tänka. För att göra resan kort så kommer jag fram till banan och parkerar vid RJ´s bil. Obrut eller vad han kallar sig på SH är i full fart med att knyta fast tältet utan att linda in det i skägget. RJ anänder ca 7 sek under senare med ca 400 liter vatten i dunkar. "Hallå GP"!!. "Hej RJ"

RJ och Obrut Ska gå ett varv runt banan inna de drar vidare till moster kajsas vandrarhem. GP ska du med? Efter 12 timmar i en VW Diesel kan jag inte annat än tacka nej. RJ jiddrar en del om hur jag ska göra och köra för att komma runt banan så fort som möjligt. Jag kopplar bort hjärnan och låter käften gå. Efter 2km promenad har jag inte lärt mig nått om banan och Umeborna drar vidare. Jag packar upp och nassar i bussen.

Fredag Fri träning. Uppe med tuppen(RJ och Obrut). Dänger på lite bregott extra saltat på en polarkaka och piffar med en banan. Framför min eminenta VW buss står en R1-03? och en halvsliten kropp i 30års åldern. Det visar sig att föraren är norsk, långsam herre som senare på dagen köpte upp 4 set metzeler k1 med sin starka valuta.

Klockan närmar sig 08:00. RJ och Obrut är i full gång att serva den oranga hondan. Nu börjar historien bli onödigt lång och vi hoppar snabbt till saken. Fredag och fri träning. Jag har aldrig styrt på banan tidigare. RJ säjer att kör du 48:a så står du i främre startled. Jaha. Ja, vi får väl se vad jag kan trolla fram. Fredagens första pass börjar med att jag åker ut på banan. Lång fin raka vid start och mål. Jag viker ner i första högern som följs av en vänster som är sjukt skarp. Satan jag drog nästan av direkt.

Flygande varv, in i högern, vänstern oj oj oj, var den så skarp.

Nytt flygande varav höger vänster men vad f....

Vi testar en gång till höger, vänster men vad f är detta. Är det nån som drar om banan medan jag är på baksidan. Vänstern är ju otroligt skarp.

Efter ytterligare 22st försök får jag lite lugn i kroppen och tar det extra lungt i vänstern. Det börjar flyta på lite nu och bästa tid är 50:5. Inget som folk höjer på ögonbrynen över men helt ok. Andra passet är en kopia av det första fast nu har jag stänkt in 49,7.

Lördag morgon -KVAL.
Nallen som jag fått av mamma sitter på dynan medan jag dricker frukost. Åker ut och drar 2 varv. Trafiken är hemsk och man får kryssa sig fram. Får till 49,1 och Södermark är på telefonen ungefär 6,4 sekunder efter att jag kommer in från kvalet. "Du kör ju bra 49,1 är helt OK tid. Jag är lite less på Saaben nu däcken är slut. Även avgassystemet är på väg att ge upp." Ok jag fattar.

Får starta som 12:a. Warm up går bra men är lite trångt. Starten går. Jag kommer iväg dåligt och den skarpa chikanen ser oroväckande ut. Jag tvekar i 0.004s viket gör att 5 hojar passerar in i första böj. Viker höger. Hojar ligger till höger och vänster. En vurpar framför mig i vänstern och jag slår i hans framhjul med mitt. Håller mig på hjulen och är överlycklig för det. Där gick det hett till.

Ny start. Samma visa igen. Jag kommer iväg dåligt och inför högern visar jag en viss antydan till livslust vilket straffar sig ganska hårt resultatmässigt. Krasch igen men racet fortätter. Jobbar mig upp genom fältet med några omkörningar som jag själv blev imponerad av. Kanske mer dumt än skickligt men folk verkar ge sig bara man bromsar senare och viker på innern. Som tur är har jag spegelvisir så rädslan jag har inombords syns inte utåt. Det get utrymme för omkörning verkar det som. Detta spegelvisir kan köpas på alviks MC för ca 700kr om någon vill underlätta omkörningar. Nog snackat. Startar 12: slutar 9:a. 7 poäng tror jag det ger.

Lördag. Springer till Greven och ber om att få köpa ett drev på 42 kugg och ett bakdäck. Stopp och belägg säjer greven. Bakdäket får jag köpa. Men han vill inte sälja ett 42 kuggs drev. 43 kan du få köpa. 43? men jag behöver ett 42!! Jag går där ifrån med ett nytt däck och ett 43s drev. Grevedjävel. Men det visar sig att gammal är älst. Greven hade rätt. 42 var för högt och med 43 var den lite trött ändå (körde 45 innan). Men nu blev det den setupen som jag startade på.

Kval- Lägger på mitt nya conti endurance. Ut å kvala. Kör 3-4 varv med trafik. Får inget rent. Helgerud tar mig på innern och sen höjer han handen för att vika in i depå. Jag fattar ett snabbt beslut och höjer min hand jag med. Tar en drive through medan helgerud åker in. Kollar bak och det är rent. Glider ut och får några i ryggen. Jag tar det lungt men låter dem inte passera. Sen laddar jag för kung och fosterland 2 kurvor innan mållinjen. Får ett flygande varv och det stämmer bra. Man känner ju i kroppen när det sitter och jag vet att J.Eriksson ligger bra till. Det visar sig att jag åkt 48,6 på mitt 7:e varv. Och alla vet väl vad RJ sa. "Åker du 48 står du i främre startledet". 48.6 topp 5 bör jag vara tänker jag och det räcker väl. Jag åker in och sparar däcket. Det visar sig att det går fort i Rookie i år. 48,6 som igår hade räckt till topp 4. Inte räcker till bättre än 14:e plats. Helt sinnessjukt. Det är 14 förare inom 1 sekund. Var av jag är nr 14.

Starten går (igen) och det ligger åter igen hojar över hela banan. Jag får en framför mig som vurpar och denna gång kan jag inte undvika honom. Jag kör över honon. Tittar bak och ser att han hoppar av banan på ett ben. Racet avbryts och vi åker ut på nytt warmup. Tempot är hett minst sagt. Jag visar tydligt att jag tänker ta det lungt in i första böj. Tanken är att flockbeteendet ska ge att är ledaren lugn så är flocken lugn. Det funkar inte alls. Krasch på warmup. Nr XX ligger under sin hoj och vinkar för att inte bli överkörd. Jag glider förbi.

Ny start och ny krasch. Men denna gången hinner funkisarna städa undan och vi klarar oss med en gulfalgg. Jag visar åter igen tecken på livslust och sagan går i repris. Tappar några placeringar i starten. Efter ett flertal omkörningar slutar på samma plats som jag startar. Kastar in nallen i bussen och packar.

Nästa gång kommer jag till start helt utan konsekvensanalys.
Jag rekommenderar att ni går in på www.highsider.se där det finns mer bilder på allt tok.

Nu är vi kompisar igen. Jag och min suzuki.

Efter att tvingats riva bort toppen pga en ovanligt klantig ventiljustering så var det tveksamt om vi skulle komma till start till vår första träning för året. På Torsdag en 30:e skulle det köras. Men när jag skulle lasta hojen så provkörde jag den på söndagen innan. Den kändes trött och "tickade". Helvete tänkte jag. Nu har jag krökt ventilerna. Jag slet lös toppen och lämnade in den till Alviks MC. De kollade på den och den var i toppskick. Dock så behövdes en ny topplockspackning. Den beställdes men skulle inte komma för än på onsdag. Och jag som var på tjänsteresa och kom hem sent. Jag han precis in och hämta ut packningen innan butiken stängde. Sedan var det bara bege sig till garaget och 02:10 på Torsdag morgon satt allt på plats. Jag startade hojen och provkörde på gatan. Den "tickade" fortfarande och gick lika dåligt. Visseligen testade jag den med kalla däck på kall väg mitt i natten iförd t-shirt och ingen hjälm. Den lyfte på framhjulet lite lätt på ettan. Men sen var den död tyckte jag. Besviken som få lastade jag hojen i bilen. Planen var att testa den på bana. 02:30 var jag hemma och somnade inte för än 03:00.


06:30 ringer klocka och jag är riktigt trött. Tar med det nödvändigaste och åker iväg. Väl på banan fixar jag lite med hojen och byter däck. Snackar bort en del tid och missar första passet. När jag står och grejar lite med bakdäcket så hör jag ett skrap och Thomas som står framför mig springer rakt emot mig och sedan förbi. Jag vänder mig om. Det är en som vurpat i depån och han ligger och glider efter sin hoj som går i en cirkel. Och dom åker rakt in i min hoj som jag inte hinner få tag i. Där ligger min suzuki. Årets första krash innan jag ens hunit ta på min skinstället. Tursamt så blev det inga skador på den. Dags för pass 2 i racegruppen och jag gör mig redo. Sätter mig på hojen och rullar ur depån. Åker ut på första rakan och och drar på lite på 1:an den känns inte så vidare vass. Framdäcket hoppar till lite. Skickar i 2:an viker in i första böj. Väl ut ger jag gas och det är nu det händer. Den oändliga kraften är tillbaka. Framhjulet hänger högt och långt i luften och lika så mitt flin. Vi är back on track så att säja. Ja, bokstavligt talat till och med.

Sommaren är här och jag och min suzuki är kompisar igen.


Klicka här: Filmsnutt från dag 2

Den mentala biten

Idag blev det två inlägg.

Egentligen skulle man ju kunna skriva dem i samma. Men jag tycker denna förtjänar en egen rubrik.

Jag tror att det i snitt går åt en timme per dag där jag sitter och funderar på hur jag ska förbättra mig. Det finns många saker som jag kommer fram till. Vissa är självklara och andra måste testas innan jag vet om dom funkar. När man börjar köra så rullar man bara på. Kurvan kommer närmare och närmare tills man måste börja bromsa. Sen börjar man bromsa senare och senare. Tiderna blir oftast bättre och bättre. Men här gör man ett stort misstag tror jag. Bromsa sent är bra. Men om man bara bromsar lite sent och istället rullar in sista biten så hinner man ta tag i gasen och när man viker ner i kurvan så har man redan gas och förmodligen mer fart. Detta är ett av mina huvudspår som jag är säker på kommer att sänka tiderna ännu mer. Hur kan jag vara så säker på det? Jo jag har ju kört så halva vintern....i huvet.

En annan sak som jag ska utveckla är det som tog mig under minuten förra året. Titta högt i kurvan, släppa bromsen tidigare, vika ner hojen i ännu högre fart och tänka att min mamma födde ingen fegis.

För det är det som gör denna sporten kul. Och också det som gör att vissa kör fortare än andra. Man måste vara rädd när man kör. Inte skräckslagen men om man åker så att man helt säkert vet att man kommer klara kurvan så åker man för sakta. Det är nog också av detta skäl som det skiljer så mycket om man jämför bilracing med roadracing. En amatör och ett proffs på bilsidan skiljer kanske 1-2 sekunder på en minutbana medan det kan skilja 30 sekunder med MC. Det tror jag har med konsekvenserna att göra. Vurpa med MC i 200km/h eller få sladd med bil och böja framskärmen. Vad väljer du?

Hur som hellst. Om 2 veckor drar det igång och då ska allt nytt testas. Det kommer bli skönt att öppna bussen å dra ut hojen i depån.........fast vissa dagar så är jag less på att åka hoj. Detta trots att jag inte åkt på flera månader. För i mitt huvud åker jag MC varje dag.

15dagar kvar

Om 15 dagar börjar det som jag väntat på en hel vinter. Den senaste månaden har mycket hänt. Snön har smält och jag har tillbringat en del tid i garaget. För att göra en lång historia kort så har följande åtgärdats.

-Ventilkontroll och justering genomförd. (Vilket jag gjorde med ett tum-mått som jag trodde var i mm) Detta medförde ett flertal omshimsningar innan jag förstod vad som var på tok. Jag hade inte behövt göra nått utan bara skruva tillbaka ventilkåpan och glömma det. Nu blev det några extra kvällar i garaget.

-Nya original bromsskivor monterade.
-Nya SBS DC bromsbelägg
-Renovering av bromsoken
-Kedjan kapad och uppsmord (bakad i ugn)
-Nytt 45 kuggs bakdrev
-Nya siffror "ett" var upptaget i år så nu åker jag med "två"

En ny detalj för i år är också att jag lyckats leta fram hur man ställer in shift lighten. Varvstoppet går i vid 13.000rpm så jag har programerat in den på 10.000 så man hinner växla strax bakom max vridmoment.
Slut

Utan buss kommer man ingen vart

Ny tillökning i familjen.

Det blev en Transporter Lång 1998 2,4D
14.000Mil på mätarn och i mycket fint skick.
74hk
2ton
Toppfart 115km/h
0.99L/Milen

Fler paket

Idag kom det ett paket (Igen)

Eftersom jag till mångas fasa står på mina skivor när jag kränger däck så har dom blivit som ett par "marackas". Det i sig gör ju ingenting eftersom det fanns en del som i supersport klassen som medvetet lossade sina nitar lite för att få skivorna semi flytande. Men efter att ha haft en del bromsproblem under säsongen så passar det sig att köra på nya fina. Vet ej vad nya original kostar men en gissning är ca 5.000kr för ett par. Jag fick tag på dessa för 400kr/st, nya i obruten förpackning från Amerikat.

Vacker syn? Jag tycker det i alla fall.

Men duger original till racing. Efter lite efterforskning så har jag funnit att sk wave skivor är mer för syns skull och äter mer belägg än vanliga runda skivor. Det som dock gör skillnad är vilka belägg man kör på. Tidigare har jag kört på Carbone lorraine´s SBK5 (Köpta på Alviks MC i Sundsvall). Det är den näst värsta sorten från den tillverkaren. C55 heter den värsta varianten. Från SBK5 har jag bara goda erfarenheter. Dom är prisvärda. Runt 800kr för ett par fram. Livslängden är mycket bra. Jag gjorde av med 2st set under hela sässongen. Dom tar bra och konsekvent under hela livslängden. Det som kanske är till dess nackdel är att det där "super bettet" inte finns där. Men jagar man hela tiden bättre tider så behövs något annat. SBS Dual Carbon (SBS DC) ska visst ha det jag söker och förre ägeren av hojen sa "Kör inte med något annat". Så det är väl dax att testa.

Om exakt 3 månader brakar det loss.